Supportrarna som levde i en drömvärld.....

Det var en gång ett lag i den eviga staden.
De spelade i ljusblåa tröjor.
De hade spelat i de där tröjorna i över hundra år men trots det hade framgångarna inte varit speciellt stora.
En gång på 70-talet hade de vunnit ligan men efter dödsfall och slagsmål med avslagna flaskor i omklädningsrummet föll laget snabbt genom seriesystemet.
De som höll på det ljusblåa laget brukade säga att djävulen var emot dem. Laget tillhörde under flera säsonger toppskiktet bland de lag som träffade virket mest.
En dag köpte en rik mejeribaron laget. Baronen köpte de bästa spelarna och de bästa tränarna.
Efter några år så vann man. Under knappt 5 år vann laget en rad titlar, man blev till och med ligamästare.
Supportrarna till det ljusblåa laget tyckte det var lite jobbigt, för nu var djävulen inte emot dem längre, det var kanske dags att ändra inställning till sitt lag?
Det behövdes inte.
För snart tog baronens pengar slut och när det inte fanns några pengar kvar ville de bästa spelarna inte heller spela kvar i laget.
Det ljusblåa laget började nu åter falla i seriesystemet.
Allting var egentligen som det alltid hade varit.
Men supportrarna insåg inte det.
Nej, de hade nämligen på allvar börjat tro att man var ett så kallat storlag, de trodde fortfarande att man var en kraft att räkna med i italiensk fotboll.
Vissa av supportrarna drömde också om ett storitalienskt rike, inte helt olikt det som fanns för hundratals år sedan och som kallades för romarriket.
Att verkligheten var en annan, att klubben under baronen hade dragit på sig miljardskulder och att det där storitalienska riket aldrig skulle komma, ville man inte förstå.
För de var supportrarna som levde i en drömvärld.